 |
Tydligen var det inte riktigt så som på bilden
- men vissa nationalsocialister hade i alla
fall ekocentriska drag. Det vill säga:
"De var lite Hippie" |
Vad fan är det med Göteborg och Djurrätts-nationella? Ja, inte vet väl jag! Det verkar dock vara så att de ska benämnas i plural efter att jag hittat
den här snubben på Internet. En person som är nationell, Vänsterpartist och tydligen vegan. Nu är det inte meningen att misspeppa en hel storstadsregion, som säkert har en massa andra förtjänster förutom högst en handfull med dårar och ett tempel för att dyrka mördandet av fisk. Men det blir ju fortfarande något som en person som relaterar sig till djurrättsrörelsen måste ta ställning till. Jag tycker dessutom att vissa saker gick rätt fel när [NAMN STRUKET EFTERSOM HAN NU PÅSTÅS ARBETA FÖR EXIT] greps och avslöjades som aktiv fascist förra året. Det visade i alla fall att saken borde diskuteras. Därför tänkte jag i alla fall skriva om det.
 |
[...] anklagas nu av sina "kanske före detta
meningsfränder" bland nassarna för att vara den
så kallade "SÄPO-tjallaren" |
Anledningen till att detta tas upp från första början är de händelser under 2011-2012 som uppmärksammandes dels internt i djurrättsrörelsen, dels av
Anarchistic Black Cross och av
Researchgruppen med flera. [STRUKET] (hans namn är så känt nu så vi kan lika gärna skriva ut det). En kille med psykiska problem som hotade djurplågare med hjälp av brev skrivna i hans eget blod, som skickade rakblad och brännbar vätska till folk inom pälsindustrin och försöksdjursindustrin och som försökte bränna ner ett exemplar av franschise-kedjan McDonalds. Han åkte fast, folk kom på att han var nasse och
han gjorde då avbön och ansåg att han slutat vara det.
Bite Back som publicerar de aktioner som utförts av ALF-grupperingar valde att inte dra tillbaka sitt stöd och en stödaktion till [...] skedde i somras när den snart nedlagda (upphör första december) butiken
Papanotas päls fick sin
fasad nedsprejad.
 |
| Savitri Devi. Tokig nazist. |
Nu kommer någon säga att detta inte är något konstigt alls - att djurrätt och nationalsocialism alltid korsbefruktat varandra. Nej, detta är inte riktigt sant. Möjligtvis fanns det sådana tendenser fram till sextiotalet - med personer som
Tyra Persén som svenskt exempel och
Savitri Devi som ett utländskt. Det finns ju djupekologer också, som finska
Pentti Linkola men det är inte alltid de är djurrättsligt lagda. Nordiska Rikspartiets tidning fullkomligen svämmade över av djupekologi under 50-60-talen med dikter med textrader som "Men den som hindrar växtens kraft och lägger jord igen - begår en mycket större synd än den som dräper män". Även om ett och annat kilo råkost tuggades i dessa kretsar så var de inte djurrättare. Djupekologi ska vi för övrigt vara väldigt försiktiga med. Den har en mycket begränsad förändringspotential i min mening och har en tendens att leda till drickning av morgonurin, bombräder mot universitet och annat skit. Sedan Djurfront och sjuttiotalet har dock kopplingen mellan djurrätt och vänstern varit rätt tydlig. Och sedan 90-talet har den varit extremt tydlig. Det som nassarna har kvar är sin förkärlek att ta upp halal-/och kosherslakt. Som precis som all slakt självklart är fel. Driver någon den frågan hårt och verkar clueless angående djurindustrin i övrigt så skickar i alla fall jag upp min nasse-antenn och det tycker jag ni andra ska göra också.
 |
| Den kampanj som [...] var en del av. |
Vad kan en grupp som sysslar med exempelvis djurrätt göra för att undvika den här typen av problem? Nu vill jag inte påstå att jag är en expert på att se igenom människor eller så, men några tankar har dykt upp i samband med de här händelserna. Ett sätt att börja på är att se till att det blir klart (i eventuella stadgar, genom "word to mouth", "each one teach one" och så vidare) att gruppen inte går med på att någon blandar sin djurrätt med åsikter som är rasistiska, homfobiska, sexistiska, klassistiska eller på annat sätt idiotiska. Då har en i alla fall sagt ifrån. Det behöver inte betyda att gruppen måste driva dessa frågor. Enbart att de inte kommer tillåta att någon driver dem tillsammans med gruppens egna frågor. Väljer folk att hålla käften om sina åsikter så får en nog bara ta den risken. Jag vill inte döma någon av de Göteborgsaktiva som missade att de umgicks med en rätt aktiv nazist/fascist. Jag har inte träffat honom och han kanske var värsta kameleonten. Men det skadar inte att försöka krypa under skinnet på sina medaktivister lite. I alla fall när de är nya (och försöka undvika att bli paranoid samtidigt - jag har förståelse om detta är svårt). Utgå i alla fall inte från att alla har samma värderingar som dig själv.
 |
| Feskekörka |
Slutligen - varför dyker det här upp i en stad som Göteborg? Det kan finnas flera anledningar. Ett kan vara att Göteborg har en jävla massa aktiva inom vänster/djurrätt/liknande så att vissa mutationer bland dem till slut måste ske. Jag har träffat/hört talas om ett antal personer med bakgrund i
SAC och nittiotals-
SUF,
RKU et cetera som slutat som konservativa katoliker, grekisk-ortodoxa eller som islamister. Eller nazister också för den delen. Eller enbart som riktigt tokiga och förvirrade människor. En gemensam faktor hos de som dragit åt någon form av "intellektuell höger" bland dessa personer har varit att de alla varit förlästa lättkränkta vita män. I vissa storstäder finns också ett starkt PK-förakt eftersom de vänsterpolitiska grupperna är så pass stora (även om de är små). För personer som känner att de alltid måste vara i opposition kan detta leda till en viss motreaktion och av någon outgrundlig anledning kan den styra folk åt höger. För mig som är uppväxt i ett starkt rasistiskt och homofobiskt samhälle (bruksorten
Degerfors) så har jag väldigt svårt att förstå denna tendens. Kamma er för fan - och var glada över vad ni har! Det är inte okej att förtrycka andra - inte ens om det från början utgår i någon form av ironi. Gemensamt för dessa människor brukar - som ovan - vara att de är män. Män som nog borde försöka se igenom sig själva lite.
Hittade en intressant bok second hand. Det är en samling av insändare rörande varsel, sanndrömmar och annat, som skickats till den gamla klassiska tidningen Kvällsstunden genom tiderna. Kvällsstunden började komma ut 1938 och är fortfarande i tryck. Tydligen är det den svenska tidning som säljer bäst i USA, troligtvis eftersom emigranter och emigrantbarn har läst den since anno domino. Samlingen är från 1964, och många som skrivit om sina upplevelser är personer som levt under perioder då väldigt många människor dog unga. Som exempelvis under spanska sjukan - vilken nämns flera gånger i olika texter. Jag tror att denna närhet till döden, oavsett hur vi ser på "det övernaturliga", kommer att leda till en ökad spekulation, ökad stress, ökade "underliga" upplevelser. Möjligtvis har jag fel - program som "Det okända" är ju extremt populära idag, trots att de flesta av oss avlider betydligt senare än under "spanskan". Så det finns väl möjligheter att det är helt andra saker som är i görningen här. Intressant i vilket fall att en helt religiöst och politiskt obunden tidskrift som Kvällsstunden använt så pass mycket tid och energi till att först återge (under flera decennier) människors övernaturliga upplevelser, för att sedan dessutom publicera dessa i ett särtryck. Det tyder på att det måste funnits ett engagemang hos utgivaren, samtidigt som det funnits en stort intresse hos läsarna. 
