Jag har precis avslutat en läsning av Eduard Limonows självbeskrivande roman "Fuck off, Amerika", som handlar om hans period i exil i amerika. Denna gamla samisdat har inte publicerats på varken svenska eller engelska, men Kerstin Holm, Frankfurter Allgemeine Zeitungs Moskva-korrespondent har utfört en utmärkt översättning till tyska som kom 2004 på KiWi-Koeln. Boken färdigställdes 1976 och ger en annan bild av Limonow än vi sett i dagens media.
För mig är Limonow en mycket kontroversiell person. Förutom att hans parti NBP är högerextremistiskt, så är det känt att han tillsammans med Radovan Karadžić gett sig ut med en prickskyttepatrull till det ockuperade Sarajevo och att Limonow videofilmats då hans skjutit mot den ockuperade staden. För detta är Limonow delvis hyllad i antimuslimska kretsar. Av andra hyllas han för sin Putin-kritik och för sitt samarbete med den amerikanska journalisten Mark Ames och dennes expat-magasin the eXile. Jag tycker inte riktigt att det här går ihop - det finns ett förfäktande av en blandning av Flashbackaktig nyliberalism, tillsammans med rent fascistoida tankar. En får uppfattningen av att Limonow hyllar det forna Sovjet-imperiet idag eftersom han har en chans att vinna politiskt på det. Men att han samtidigt hyllar en nyliberal tanke. Snarare hyllar han sig själv som en övermänniska. Inte helt olikt de tendenser vi kan finna hos Ernst Jünger. Detta anarkiska är inte politiskt, det är korkat personligt. Det är en hedonism där högerextremism fungerar lika bra som "What-ever" bara den egna personen hyllas. En Loke-tillvaro som bara kan avslutas på ett sätt - fastbunden vid en sten med en orm som droppar etter över ansiktet. Ja, annars vet jag inte vad vi ska göra med Limonow.
Jag bestämde mig i alla fall för att outa några meningar ur Limonows självbeskrivande roman som kan ge honom vissa problem att försonas med de högerextrema kretsarna. Hans beskrivning av sina homosexuella förbindelser. Jag hoppas att våra nassar fortfarande lär sig tyska - det här är ganska lättläst "porrfilmstyska" om inte annat:
"Wissen Sie, wie Sperma schmeckt? Es schmekt nach leben. Ich kenne keinen lebendigeren Geschmack als den von Sperma."
Om en afroamerikansk älskare skriver han på detta vis:
"Sein Mund war so weich und warm, dass ich an die Wogen tropische Meere denken musste."
Jag vet inte om vare sig Obraz-serberna eller deras svenska motsvarigheter kan försonas med detta. Möjligtvis genom massiv pinkwash. Men jag tror det blir svårt i alla fall. Men det är ju alltid risken med att försöka leva som en övermänniska. Man slutar som en patetiskt vindflöje - en trickster är inte politisk. Den som umgås med hästtjuvar ska hängas som sådan. Jag tror inte de personer som Limonow sköt på i Sarajevo tycker han är "en rolig snubbe som göra vad som faller honom in". Så min förhoppning är att alla böghatande högerextremister läser sin Limonow ordentligt. Om inte annat för att solka honom även i deras kretsar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar