C.G Jung |
Har forskarens uppfattning om verkligheten någon betydelse för hur hans eller hennes teori konstrueras? Oundvikligen ja, skulle jag vilja påstå. Forskare inom områden som psykologi är självklart tacksamma att påstå detta kring, men det vore nog inte helt fel att tänka på detta sätt även kring annan typ av forskning. Innan jag ger mig i kast med CG Jung, som denna text ska handla om, vill jag dock ge ett annat exempel från den experimentella psykologin.
Harry Harlow är känd som skapare av surrogatmodern. Utifrån ett experiment där barn till rhesusapor togs från sina föräldrar för att sättas ihop med olika sorters artificiella mödrar drog han slutsatser om vilka behov det är som en moder ska fylla för ett barn. Harlows experiment var grymma och det är svårt att se att de resultat som han ansåg att han kunde presentera på grund av dem verkligen var värd detta otroliga lidande. Detta kan vi diskutera outtömligt. Men låt oss titta på Harry i stället. Hade det någon betydelse att han växte upp utan en far uppfostrad av sin mor, sin farmor och två barnlösa fastrar? Det verkar inte långsökt - och Harrys fru Clara Harlow har efter hans död bland annat påpekat detta intressanta sammanträffande rörande sin mans forskning.
Ur Jungs livsberättelse finns det flera exempel på orsaker till varför han intresserade sig för just psykologin och att hans teori tog sig uttryck på just ett sådant sätt. Att hans pappa var präst kan exempelvis ha haft en viss betydelse för den andliga öppning och inriktning som vi kan se i många av hans tolkningar. Just livsfrågor bör ju inte ha varit något främmande som diskussionsämne i familjen med tanke på faderns arbete. Självklart bör något sådant kunna ha betydelse för exempelvis ett yrkesval - samt hur yrkesarbetet artar sig - i fallet Jung exempelvis hur hans teorier yttrar sig. Men egentligen måste vi dela frågan i två delar: 1) Enskilda händelser i personens liv - en mikrolivshistoria. 2) Den tid personen växer upp i och vad som händer utifrån ett mer paradigmatiskt perspektiv - en makrolivshistoria, eller egentligen "historien" för att uttrycka oss ur ett större perspektiv. Jag tänkte att vi kunde börja titta på Jungs personliga livshistoria som den tar sig uttryck i biografin "Mitt liv" för att sedan titta på något som skulle kunna menas vara samtidens påverkan på hur den analytiska psykologin yttrat sig.
En mandala - en symbol med stor betydelse för Jung. |
Jung hade under sitt liv en stark motvilja att exponera sig själv för offentligheten. Detta gör "Mitt liv" till mer eller mindre en unik inblick. Hans kristna inriktning har vi redan berört ovan - den skulle kunna rymmas även under hur samtiden såg ut i och med att det under denna period var betydligt mindre kontroversiellt att låta vetenskapligt arbete influeras av religiösa övertygelser. Men som jag skriver ovan så kan det kristna hos Jung även menas ha en rent personlig utgångspunkt också. Hade han växt upp i en utpräglat ateistisk familj - eller kanske i en judisk - två möjliga scenarier om vi utgår från geografisk och historisk placering, så hade kanske hans tankar varit annorlunda. Biografin beskriver även hur Jung själv hade problem med bland annat ångest nattetid och vad han själv kallar en svimningsneuros. Här kan jag prata utifrån min egen livsupplevelse - jag hade aldrig haft det intresse jag själv har för psykologi och livsåskådningsfrågor - om inte detta varit saker som både intresserat och plågat mig under min uppväxt. Om det går att vända dessa grubblerier till något positivt så är det en lyckoträff.
Det är omöjligt att intressera sig för något utan att just intressera sig för det. Och det kräver någon form av engagemang. |
När det gäller samtiden så hittar vi några kontroversiella frågor som brukar sättas i samband med Jung. En av dessa är hans eventuella anknytning till tredje riket och den nationalsocialistiska ideologin. Författaren och Jung-forskaren Anthony Stevens har i sin korta skrift "Jung - a very short introduction" utgiven i Oxford university press välrenommerade "a very short introduction"-serie använt sig av en del kraft för att förklara Jungs placering visavi tidens antisemitism och nationalsocialism. Bland annat argumenterade Jung inom arisk-judisk-dikotomi i delar av sitt psykologiska arbete. Detta kan verka underligt i efterhand - men rastankar var allmännt accepterade - även utanför nazityskland. Att Jung använde sig av denna typ av termer behöver inte betyda något mer än att han var ett barn av sin tid. Även om vi i efterhand kan ha ett och annat att säga om denna tid.
Som vi kan se är det lätt att hitta exempel på både makro- och mikroföreteelser som påverkar den enskilda tänkaren, dennes livsval och hur den för fram sina teorier. Detta bör självfallet även kunna gälla vem som helst - inte bara en teoritillverkare. Vi har bara det som finns runt oss och inom oss att förhålla oss till.
Referenser:
- Bärtås, Magnus & Ekman, Fredrik "Orienterarsjukan och andra berättelser. Bokförlaget DN. 2001 - För diskussionen kring Harry Harlow
- Jung, Carl Gustaf, "Mitt liv - Minnen, drömmar, tankar." Wahlström och Widstrands. 1979.
- Stevens, Anthony "Jung a very short introduction". Oxford University Press. 2001.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar