Drömbild räv |
Det finns en hel serie drömbildsböcker - först utgivna på tyska och sedan översatta till svenska och utgivna i början av nittiotalet av Centrum för Jungiansk Psykologi AB. De berör olika drömbilder - bilar - fisk - orm - träd - öken - olika fenomen i drömmar. Som en räv exempelvis. Jag valde att läsa den om rävar. Författarinan Ingrid Riedel är både teologie doktor och filosofie doktor, docent, jungiansk analytiker och utbildare i jungiansk analys. Därför är det underligt att hon lyckats få ihop ett sådant sammelsurium av svammel. Vi skulle kunna kalla det för ett svammelsurium av essentialism, etnotism och brist på källkritik. Den innehåller dock en del bra insikter i jungiansk terapi - vad det är för något -vem som utför det - och till viss del varför.
Mycket av poängen med Jung - att det finns ett kollektivt medvetande där vi kan möta varandra - försvinner tyvärr hos Riedel. Det är väldigt subjektivt. Vad dina drömmar betyder utgår starkt från vem du är som person, vilken kulturkrets du är situerad i och vad du känner själv för i detta fall djuret räv. Det är en av de saker som gör mig lite förvirrad och kritisk; vad är det jungianska egentligen? Vad behöver vi det till om det ändå är så subjektivt? Förutom den totala subjektiviteten så finns ett annat problem - bristen på insyn i självet. Ganska oroväckande hos en analytiker... Jag tänker då på att det kanske vore just bara lite intressant med ett stänk av klassperspektiv...
Det är rätt intressant att se vilka som går i jungiansk analys: Läkare, präster, lärare, speciallärare, bibliotekarier, apotekare och studenter. Om vi tittar på vad författarinan är för typ själv så kan vi tydligt se ett mönster här. Det är ett analyserande av dem själva - och det märks i analysberättelserna. Ingenting är någonsin allvarligt - det är så självklart och naturligt på medelklass- och akademiker-vis. Ingenting är dystert på riktigt. Så i det stora hela undrar en ju vad de ska analysera för...