Vidkun Quisling var inte bara politiker och rysslandskännare. Han använde 30 år av sitt liv till att arbeta på ett filosofiskt manuskript. Universismen - ett försök att bygga universella filosofiska antaganden. Ett sätt att försöka hitta rätt i världen - att kunna komma med ett manus. Delar av detta arbete publicerades 2006 av Juritzen Forlag som även erbjuder en kod för den som via deras hemsida vill komma åt hela den inskannade dokumentsamlingen. Med en varning - det är inte en originell dokumentsamling ni får tillgång till - Quisling hade en tendens att låna och halvcitera från andra - ofta utan att ange källor. I vissa fall har utgivaren upptäckt detta och kommer med ett påpekande - men de slänger med en brasklapp om att de troligtvis inte har hittat allt. Det är dessutom ganska blandat stoff - allt från världsreligionerna till rymdvarelser och rastankar behandlas. Lite som om ett desperat sökande efter den universella fått fatt i en pojkrumshjärna. I det stora hela ligger dock den politiska inriktningen i en konservatism som vi känner igen idag. Mycket skulle helt klart kunna ha publicerats i Samtidsmagasinet Salt, någonstans i Axess-koncernens utgåvor eller kanske i högerkristna Världen idag. Detta är väl om inte annat ett ganska tydligt tecken på att pendeln svängt tillbaka något. Okej - Salt hade några magra år och Jonas de Geer har ju gjort bort sig på ett sätt så att han aldrig kommer kunna visa sig i svenskt kulturliv igen (får vi hoppas). Däremot finns ju Axess och är där och retar en så fort en bläddrar igenom kanalutbudet på kabel-tv:n. Och det säger väl något om samtiden och gör att en i alla fall inte direkt stormtrivs i den. Dessutom; ihopplock och "klipp och klistra"-högerextremism får ju en ganska osökt att tänka på Breiviks manifest. Här finns ju även den antifeminism som är så tydlig hos bägge bröderna Quisling (se nedan). Breivik hade dock fördelen att kunna använda sig av internet och behövde därför inte lägga ner trettio år på att skriva av saker från olika källor för hand. Den tekniska utvecklingen har visat sig fördelaktig för konservativa tokstollar.
Juritzens utgåva - den är på rea nu i Norge. Jag fick min för 39 NOK. |
Högerfilosoferande gick i familjen hos Quislingarna. Brodern Jörgen Quisling, som till vardags var läkare, skrev också filosofi på lediga stunder. Även dessa - som jag själv inte läst - påstås vara antifeministiska, sexualfientliga och tämligen svulstiga i sitt utförande. En av böckerna Det antropokosmiske system är på över tusen sidor och översattes till ett av dåtidens lärdomsspråk, tyska. Broder Jörgen, som nyligen porträtterats i en roman av Erik Foynland vid namn Kranium og Sand, verkar ha pendlat rejält i det politiska spektrat. Han ska under någon period var syndikalist, men likt Mussonlini lämnat denna rörelse för att bege sig högerut. Det förvånar mig inte - jag har träffat före detta syndikalister som slutat som Folkpartister, konservativa katoliker och tokiga konvertiter till grekisk-ortodox kristendom. Under slutet av sitt liv ska Jörgen i vilket fall hänfallit till spiritism och med hjälp av detta försökt att få kontakt med sin avlidna fru. Det gäller ju att sluta på topp, eller hur? Den antifeministiska hållningen finns även hos brodern Vidkun, som utan att tveka mitt under den period då kvinnlig rösträtt infördes kan slänga ur sig detta;
"Hennes kropp har kjönslige ikke nöitrale former: brede hofter og bag, fyldige bryster med sammenhengende retadert utvickling av hjernan."
I samband med detta finns en hel del chauvinistiska uttalanden kring djur och kring människor som inte är vita. En ganska tydlig riktning mot att placera sig som "skapelsens höjdpunkt" - med den vite kristne, eller i alla fall västerländske, mannen som högst i pyramiden. Något som vi mycket väl känner igen från debatter idag - även om de som förfäktar positionen idag oftast försöker dölja den på ett eller annat sätt. Ofta genom att mena att de själva är de som är förtryckta och kränkta egentligen. I samband med ovanstående citat så kastar Vidkun även ur sig något om "Den vildfarende tro at alle mennesker er likeverdige" och "Saerlig ond er medlidenheten, ti den svaekker livsenergien." Vi ser ju allihop vart hän det barkade - och har ju faktiskt facit på förödelsen så här i efterhand.
Akerhus Fästning - bilden bör väl vara från Max Manus. |
Den sista delen av utgåvan är ett punktmanifest med "Universistiske strötanker" skrivet medan Vidkun Quisling satt och väntade på att avrättas på Akershus fästning. Den är helt klart slarvigast utfört, men bjuder på en del intressanta tankar från den dödsförskräckte landsförrädaren. Tyskarna har klantat sig - deras nationalsocialism hade blivit för materialistisk och de borde ha hållit sig till att annektera norden (inklusive Sverige) och sedan fört krig mot Sovjetunionen. Vad mycket handlar om i punktmanifestet är annars att aktivt arbeta med en deterministisk världsåskådning. En världsåskådning som ger den enskilda individen så lite ansvar för vad som händer som möjligt. Det skulle jag också göra i samma situation. Om jag varit en av ondskans hantlangare i några år och nu efteråt satt och väntade på domen...