Ian Burumas bok Skuldbördan - Hur Tyskland och Japan gjort upp med Andra världskriget har nyligen kommit på svenska hos Natur & Kultur. Buruma, en holländsk journalist och författare, gräver i denna upp några ledtrådar till Antideutsche-fenomenet som vi måste titta på innan vi går vidare med rörelsen i stort.
Buruma uppmärksammar bland annat att en del tyska kulturpersonligheter, som Günther Grass och Wolf Biermann uppvisat en del antityska drag. Grass menade att Auschwitz omöjliggjorde en tysk återförening. Auschwitz som händelse skulle således omöjliggöra att Tyskland blev ett land igen. Problemet är väl egentligen att så fort vi vet att något kan förenas - så sitter det alltid på en föreningspotential. Efter kalla kriget fanns nog inte något återvändo för tyskarna. Wolf Biermann använde sin antityskhet inom vänsterrörelsen - och på ett något annat sätt. Han ställde sig positiv till första gulfkriget - just för att han menade att det var omöjligt att som tysk inte stödja Israel - utan att bli en del av en fortsättning på Tredje riket.
Den tyska skulden blir intressant här - tyskarna använder sig av ordet Betroffen för att beskriva sin känsla av skuld.
Buruma uppmärksammar bland annat att en del tyska kulturpersonligheter, som Günther Grass och Wolf Biermann uppvisat en del antityska drag. Grass menade att Auschwitz omöjliggjorde en tysk återförening. Auschwitz som händelse skulle således omöjliggöra att Tyskland blev ett land igen. Problemet är väl egentligen att så fort vi vet att något kan förenas - så sitter det alltid på en föreningspotential. Efter kalla kriget fanns nog inte något återvändo för tyskarna. Wolf Biermann använde sin antityskhet inom vänsterrörelsen - och på ett något annat sätt. Han ställde sig positiv till första gulfkriget - just för att han menade att det var omöjligt att som tysk inte stödja Israel - utan att bli en del av en fortsättning på Tredje riket.
Den tyska skulden blir intressant här - tyskarna använder sig av ordet Betroffen för att beskriva sin känsla av skuld.
betroffen
afflicted {adj} {past-p}
concerned {adj} {past-p}
pertained {adj} {past-p}
in question {adj} [postpos.]
affected {adj} {past-p} [concerned, shocked]
Denna skuld har lett till vissa konsekvenser - bland annat att omkring 60 timmar nazihistoria om året var rekommenderad norm i Västtyska skolan. Alltså varje år i varje årskurs. Jag hade 60 timmar historia i hela gymnasiet. Detta för att bygga in någon form av Von der Last, Deutscher zu sein, börda i att vara tysk. Istället för en nationalism så förfäktas istället en konstitutionell patriotism, vad Jürgen Habermas kallar Verfassungspatriotismus, en upphetsning över rättigheter, idéer och liberal demokrati. Känns det igen i dagens post-elfte september (även utanför Tyskland)?
1988 lyckades en Phillipp Jenninger med att i ett tal om Kristallnatten uppvisa ett för oengagerat Betroffenheit, något som ledde till ett ramaskri. Så här vill engelska wikipedia beskriva det;
"After Rainer Barzel's resignation, Jenninger was elected President of the Bundestag on 5 November 1984. As President, he made a controversial speech in a special session on 10 November 1988 commemorating the 50th anniversary of Kristallnacht. Jenninger tried to explain the reasons behind German enthusiasm for National Socialism in the 1930s. His speech was presented badly (by his own later admission), as his way of speaking allowed the interpretation that Jenninger didn't sufficiently dissociate himself from the Nazi ideas he referred to, making it hard to distinguish what were his own ideas and what were the "fascinating" (as Jenninger said) Nazi ideas he was just reporting.[1] More than 50 members of parliament walked out during their President's speech in protest.[2] This caused a political storm, and Jenninger resigned his Bundestag presidency on 11 November."
Ett misslyckat tal om Kristallnatten kan alltså leda till avgång. Att inte vara tillräckligt Betroffen är farligt. Betroffenheit är skyddet för att överleva historien
"After Rainer Barzel's resignation, Jenninger was elected President of the Bundestag on 5 November 1984. As President, he made a controversial speech in a special session on 10 November 1988 commemorating the 50th anniversary of Kristallnacht. Jenninger tried to explain the reasons behind German enthusiasm for National Socialism in the 1930s. His speech was presented badly (by his own later admission), as his way of speaking allowed the interpretation that Jenninger didn't sufficiently dissociate himself from the Nazi ideas he referred to, making it hard to distinguish what were his own ideas and what were the "fascinating" (as Jenninger said) Nazi ideas he was just reporting.[1] More than 50 members of parliament walked out during their President's speech in protest.[2] This caused a political storm, and Jenninger resigned his Bundestag presidency on 11 November."
Ett misslyckat tal om Kristallnatten kan alltså leda till avgång. Att inte vara tillräckligt Betroffen är farligt. Betroffenheit är skyddet för att överleva historien
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar