 |
| Inte rasist men… publicerade denna bild. Som gjorde mig uppmärksam. |
En bild från "Inte rasist men…" dök upp upp i mitt flöde för några månader sedan (ovan). Den berörde ett uttalande från en politiker i Sverigedemokraterna, närmare bestämt en kommunpolitiker i Östra Göinge kommun. Uttalandet var befängt och bara det fick mig att reagera. En typ av egoism som inte passar inom politiken. Fast som varit ganska typisk för företrädarna för ett visst svenskt parti - för övrigt just det parti som mannen på bilden företräder. Men, jag reagerade mer eftersom jag så väl kände igen namnet på politikern. Detta berodde dock inte på någon fabläss för skånsk kommunpolitik. Det var någon helt annanstans det hade dykt upp. Under en längre period försökte jag uppmärksamma olika grupper som sysslar med antirasistisk politiska research för detta - men det är mycket nu och de samband jag såg är inte direkt placerade i mittfåran. Så jag fick göra något själv i stället.
 |
| Flashbackdiskussion om samma person. |
Men varför kände jag igen namnet? 1989 var jag 11 år och fick min första dator. En Commodore 64 med bandstation. På denna skulle jag spela spel och programmera Basic. Spel var inte helt billiga grejer och eftersom det var möjligt att kopiera dem var det många som försökte göra det. Det mest populära sättet om du hade en bandstation till din 64:a var så kallade Turbospel. Vanligtvis så tog ett spelprogram upp en hel kassett. Men med hjälp av ett turboprogram som exempelvis Mr Z:s Turbo 250 så fick flera spel plats på samma kassett. Turbospel kunde du kopiera av dina kompisar. Dessa hade ofta beställt dem från en kille i Skåne, Jan Listerud, här högt rate:ad som Megaswapper i Commodore64 Scene database. Om du ringde till honom på 044-61234 så fanns möjlighet att få listor på hans senaste turbokassett-releaser som du kunde beställa. Det var kompilationer med de senaste spelen på - en kassett med en massa spel. De kostade någonstans runt 50-100kr om jag minns rätt. Det var självfallet en illegal verksamhet och killen bakom åkte fast minst en gång för detta, något som rapporterades i pressen.
 |
| Label: JAN 044 61234 "JAN" |
Det vore ju rätt pinsamt om jag har tagit fel på person nu. Men det verkar inte så. Ratsit säger oss att det enbart finns en person med detta namn i rätt ålder. Det stämmer dessutom med åldern i en artikel där hans verksamhet undersöks. Artikeln är från 1987, publicerad i Datormagazin (DMZ) och finns refererad till här. Jag veta att personen berörts fler gånger i DMZ, som var den största pressrösten för hemdatorhobbyn under denna tid. Tyvärr har jag inte haft tillfälle att gå tillbaka till detta. Datormagazin under denna period vore för övrigt en mycket intressant källa för ett framtida forskningsprojekt. Här fanns allt: bland annat en hård diskussion om det skulle vara fler bilder på lättklädda kvinnor i tidningen. Det är lätt att se hur den förebådade en senare mansdominerad gamerkultur, som först idag, snart 30 år senare, börjar luckras upp. På den här tiden var inte datorer allmängods och sågs som en typisk leksak för unga män som skulle bli ingenjörer när de blev stora. Detta påverkade självfallet kulturen kring dem. Det var en rätt otrevlig kultur i min mening.
 |
| En enkel sökning på Jans gamla telefonnummer ger ett otal träffar till de nostalgisidor för hemdatorhobbyn som är spridda över internet. http://csdb.dk/release/?id=22566 |
 |
| Snyggaste googlesökningen. Både pirattiden, det berömda telefonnumret och den senare karriären som politiker i ett rasistiskt parti |
Det går att ifrågasätta copyright av ideologiska skäl. Jag gör exempelvis det och är extremt skeptisk till upphovsrätt över huvud taget. Detta eftersom en hel del kunskap skulle kunna göra stor samhällsnytta om den fick flyta fritt i stället för att vara kommersiellt reglerad. Jag tror inte det var utifrån en sådan motivation som 044-61234 seriekopierade datorspel och sålde dessa. Det påstås att pengarna gick till spel på hästar. Anti-copyright byggde inte i detta fall på några progressiva ideal. För vissa är brott mot upphovsrätten enbart ett verktyg för att kunna vara offensiva entreprenörer. För att slå sig in på en marknad utan att äga en viss kompetens och i stället då ta denna från andra utan att betala för den. Detta är mera likt det vi traditionellt kallar stöld och vi kan faktiskt kategorisera utövarna som traditionella kriminella. Av någon anledning brukar det röra sig om samma sorts människor som även dras till fascism och nazism. Det finns så många exempel på detta att jag inte ids räkna upp dem. Jag tror att det är ett sådant exempel vi ser här; egoism - tjäna pengar på andras arbete - inte bry sig om sina medmänniskor. En röd tråd mellan att sälja turbospel till Commodore 64 och tycka att flyktingar kan åka tillbaka till kriget för att de kostar för mycket pengar. En helt uppenbar röd tråd.
