Visar inlägg med etikett Djurrätt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Djurrätt. Visa alla inlägg

söndag 5 oktober 2014

Den blodtörstige rättshaveristen från Enköping



Djurrättsalliansen demonstrerar mot Chinchillafarmen i Enköping.


Ibland korrelerar ens intressen. I detta fall flera stycken samtidigt. Förutom att jag har ett ganska stort engagemang i djurrättsfrågor, så är jag även intresserad av både tokbrev och dokumenthantering. Därför blev jag glad när jag fick höra att den sista chinchillafarmaren i Sverige, den uråldrige Henry (med skyddade personuppgifter) i Enköping, hade inkommit med ett antal protestskrivelser till Länsstyrelsen efter att de lutat åt att stänga hans verksamhet.  Dessa måste jag ju självfallet läsa. Eftersom ärendet överklagats fick jag jaga handlingarna ända till Förvaltningsrätten. Fast det var det nästan värt. Här finns allt - förebråelser över självskadande ungdomar, stora bokstäver vid emfas, pattar och tuttar i samma mening et cetera. Allt skrivet på elektrisk skrivmaskin från 90-talet (min gissning) och faxat in till Länsstyrelsen från en bokhandel. Nästan för bra för att vara sant.


RÄTTSKRAFT! Han är arg redan i första stycket faktiskt.


Citerar handläggare såsom skrikande.


Citerar sedan Nils Ferlin - (ingen förstår varför)


Hans Chinchillor skär sig inte - som flickor gör idag. Allt är glasklart.


Att få in både "tuttar" och "pattar" i samma mening är en bedrift.

fredag 18 juli 2014

Veganismen och arbetarklassen


Döda grisar - bilden är stulen från Arbetaren.se

Då och då återkommer diskussionen om veganism och klass. Den kan se ut på olika sätt - förr handlade det mest, utifrån min erfarenhet, om att "det inte var arbetarklass(igt)" att äta vegetariskt" (lite som "det är inte manligt att…"). En åsikt som oftast uttrycktes av… medelklassmän inom vänsterrörelsen som via kulturell appropriering utnyttjade stilmarkörer och annat från arbetarklassen. Debatten handlar dock nu, senast i ett inlägg av Blekk, mest om huruvida en person genom att vara arbetarklass har resurser att bli vegan. Det är en mer givande frågeställning än den äldre ovan. Blekk-texten är en bra början men missar ett par saker saker. Dels förklaras inte i vad problemet i att vara arbetarklass och försöka vara vegan består (förutom att det är en social resursfråga), dels presenteras ingen förslag på lösning till problemet. Jag håller med om att det är en fråga om klass men tror inte att frågan är slut där.  En fortsättning på diskussionen bör väl vara: "Jaha, det är svårare att bli vegan om du har sämre resurser - men hur löser vi det då?"




Jag är själv uppväxt i arbetarklassen och är vegan sen 5-6 år tillbaka. Före det var jag vegetarian under en längre period (sen runt 1997 - även om jag fallit lite fram och tillbaka pga olika skäl). Är idag aktiv i djurrättsrörelsen och har bland annat skrivit kursmaterial i djuretik åt ABF, varit med och grundat Djurrättsalliansens lokalgrupp i Uppsala och talat om djurrätt i en massa olika sammanhang. Jag bör således ha i alla fall en viss insikt i den här frågan - även om det går att ha olika åsikter om hur klass och veganism relaterar sig till varandra. Men för att kunna förklara mer måste vi ha koll på klass - speciellt det vi kallar arbetarklass. Den klass som definieras av att den arbetar i en produktion utan att äga sina produktionsmedel. Över dessa finns det vi kallar medelklass eller mellanskikt, vilka definieras av att de sköter administrationen av klassamhället (utbildar som lärare, lagar kroppar som läkare osv). I klassamhällets topp finns en överklass som äger produktionsmedlen och låter andra arbeta åt dem. Det här är inte världens smidigaste definitioner - bland annat eftersom det finns personer som äger produktionsmedel och låter andra arbeta för dem utan att uppvisa den rikedom som vi vanligen förknippar med överklassen. De kanske äger en pizzeria eller en närbutik exempelvis och har ett fåtal anställda. Men, vi får leva med att definitionerna inte är bättre än så, och trösta oss med att det inte direkt påverkar det vi är ute efter att diskutera.



Albin Amelins "Sundsvallsstrejken 1879"


Jag är född i arbetarklassen i slutet i sjuttiotalet - vad betyder det? Det betyder att jag har ett visst socio-kulturellt och ekonomiskt utgångsläge som påverkar och har påverkat mina möjligheter i vissa delar av livet. I mitt fall är jag uppväxt i Degerfors, mina föräldrar arbetade innan de pensionerades inom det så kallade "LO-kollektivet" (med industri respektive administration) och de har inte universitetsutbildning. Vad jag vet hade inga av barnen i min skolklass under låg- mellan- och högstadiet föräldrar med universitetsutbildning förutom de som hade föräldrar som var lärare. Vilket inte var underligt alls i Degerfors. Det som normalt var att killar skulle ha bil- och fotbollsintresse och att tjejer skulle intressera sig för killar och eventuellt hästar. På högstadiet kunde vi välja följande tillval: Tyska och franska (jag ska göra en kortare klassresa och bli typ ingenjör på järnverket om jag lyckas), tillverkning (jag är kille och ska stå på golvet på järnverket) eller maskinskrivning (jag är tjej och ska jobba på järnverkets kontor). Folk röstade mest på sossarna, hatade bögar och invandrare och vissa hade EPA-traktor. Kanske inte så lätt att bli vegan här? Nej, men inte omöjligt i min mening.



Från VeganarchyUK.

När det gäller de ekonomiska utgångspunkterna så kan vi nog stryka den diskussionen. Visst - de flesta i arbetarklassen tjänar sämre än mellanskikt och överklass. Det kan vi nog vara ense om. Men vegansk kost är inte dyrare än blandkost. Den kan vara det om du bara köper lyxiga halvfabrikat och äter på restaurang hela tiden - men det skulle en blandkost också vara i det fallet. Dessutom drabbar dyr mat även grupper som inte självklart är arbetarklass. Exempelvis studenter, som ju kan vara både arbetarklass på väg i en klassresa (som kanske lyckas om de lyckas med sina studier), eller från vilken möjlig klass i samhället som helst. Även om de flesta av dem säkerligen kommer från mellanskiktet. Nej, ekonomin kan därigenom inte vara det specifika problemet. Men de socio-kulturella utgångspunkterna? Ja, kanske. Låt oss titta vidare på dem…



Alla klassresor går inte till Liseberg.


Varje person är inte bara sitt nu, utan även sin historia. Jag blev vegan efter att ha genomgått en klassresa från arbetarklass till mellanskikt via studier på universitet. Vegetarian var jag dock som arbetarklass - så möjligheter att jämföra finns. Vi vänsterradikaler kan snacka skit om folkhemmet ur alla möjliga vinklar - och ha rätt i det - men det hade sina poänger. Under nittonhundratalet har i alla fall min släkt gått från personer som gick på luffen (min farfar) till folk som har universitetsexamen (jag). Även om vi kanske också skulle kunna mena att detta inte skulle varit möjligt i fall universitetsstudier varit värda lika mycket idag som i början av förra seklet. Likväl är det en imponerande social dynamik som systemet har skapat. Och som tyvärr är på väg att avvecklas nu.



Bilden är snodd från typ bönder. Som ni ser. Typ bönder antingen via
sin uppväxt eller via kulturell appropriering.


Snabbt ifrågasatte jag det ekonomiska problemet med veganism - även om någon kanske säger emot - men vad betyder klass socialt? Och hur påverkar det möjligheten till vegansk kosthållning? Självklart, menar jag, kan det vara svårare att vara arbetarklass och vegan. De största problemet för mig som vegetarian på 90-talet i Degerfors i arbetarklassen var 1) folk i min närhet var oförstående, 2) det var svårt att få tag i information och produkter. Punkt nummer 1 lär ju gälla fortfarande kan vi tänka oss. Även om förståelsen säkert är större idag. Punkt nummer 2 har ändrat sig otroligt mycket sedan 90-talet.  Idag har så gott som alla internet så vi slipper springa på bibliotek eller läsa om vegetarisk kost i Hemkunskapsboken. Och tillgången på produkter i vanliga mataffärer är relativt god. På 90-talet fanns Risenta-hyllan och  sojamjölk från hälsokostsaffären. Idag finns företag som Anamma och de har sojamjölk även på småstads-ICA. Så tillgången på information och produkter är inte ett problem längre. Vad vi kan mena är att tid att söka den här informationen och välja nya produkter kan vara ett problem för någon med en arbetarklass-bakgrund. Det kommer jag diskutera mer nedan. Först: Hur är det då med förståelsen från omgivningen?



Arbetarklassförebild

Visst, din omgivning, din familj och så vidare kanske är oförstående för din nya kosthållning. För mig hade det inte så stor betydelse. Jag var rätt van att uppfattas som psykiskt sjuk eller homosexuell på grund av åsikter, utseende och annat. Det kom liksom med spelet. Men jag vet många andra snubbar som käkade vegetariskt (även äldre män som jag träffat när jag arbetat på mekanisk verkstad) som verkar haft det lättare. För kvinnor har det traditionellt inte varit samma problem med en köttfri kosthållning (se exempelvis Carol J. Adams för en rätt omfattande diskussion kring kön och vegetarisk kost). Skit kommer du alltid få - det får folk oavsett klasstillhörighet - problemet är att du kan ha svårare att hantera det om du saknar förebilder och annat stöd i den miljö som du rör dig i. Det här kan därför vara svårare för en person med en arbetarklassbakgrund. Även om en oförstående omgivning kan existera oavsett vilken klass du tillhör. Eller tror ni att en person får mer förståelse från föräldrar som skjuter ripor hela dagarna iklädda tweed? Nej, jag trodde väl inte det.



Carol J. Adams har skrivit om föreställningar om vego och kön.


Dina rent praktiska förutsättningar avgörs även av din ålder. Det finns faser i livet då det är lättare att förändra sin livsstil oavsett klasstillhörighet. Är du 16 år och bor i en arbetarklassfamilj i en småstad? Problem uppstår kanske både för att du har liten förståelse hemma och en usel vegomat i skolan. Är du småbarnsförälder utan partner eller med oförstående partner? Du kan säkert förstå vilka problem som kan uppstå då. Det är svårt att bryta normer om du själv är i ett utsatt läge. Det kan vi bara ändra på genom att hjälpa varandra och ge varandra stöd. Självklart varierar även förutsättningarna utifrån vilken matkultur du lever i. Är din familj från Libanon finns det traditionellt sett fler rätter som är veganska än om du exempelvis äter svensk husmanskost. Men det här kan självfallet variera en hel del. En bra början är att utgå från vilka rätter du redan äter som redan är veganska/är lätta att veganisera.



Falafel!


Utifrån min horisont finns det minst tre frågor kvar som vi måste diskutera. För det första vegan-/djurrättsrörelsens struktur och vad vi den eventuellt kan göra för att underlätta för personer med arbetarklassbakgrund att bli veganer. För det andra vad som egentligen händer när folk argumenterar för att folk från arbetarklassen inte kan bli veganer. För det tredje vad veganismen i sig själv kan göra för arbetarklassen. Vi börjar med det första - djurrättsrörelsen - är den full av snobbigt medelklassfolk? Ja, kanske, men utifrån min erfarenhet är det inte värre än i vänstern i allmänhet. Dessutom vet jag ett flertal personer med rätt typiska arbetarklassyrken som haft framträdande positioner inom rörelsen. Urtypen för en person som engagerar sig i djurrätt brukar, utifrån min erfarenhet, vara en kvinna som arbetar i vården. Dessutom - även om det inte berör den här frågan - men är relaterat till annan kritik av djurrätt - brukar nästan alla vara engagerade i andra rörelser (fackföreningar, människorätt, kvinnokamp osv). Djurrätt är inte ett isolerat fält. MEN - Det här är mina upplevelser. Det är upp till forskare att undersöka rörelsen och skapa de nödvändiga sociogrammen. Upptäcker vi att det finns en snedvriden rekrytering till veganism och att denna skiljer sig märkbart från andra progressiva rörelser, så måste djurrätts- och veganrörelsen göra något åt detta. Om inte annat för att arbetarklassen är den största enskilda sociala gruppen i samhället och det därför finns goda anledningar att använda den som rekryteringsbas. Vad som ska göras måste i så fall diskuteras. 


Även engagerad någon annanstans. För andra värden i världen.


Vad händer när vi lägger annorlunda krav på folk från en viss bakgrund? Ja, utifrån mitt perspektiv så paternaliserar vi dem. Vi behandlar dem som mindre kompetenta - lite som folk behandlar barn. Hade någon sagt åt mig att jag inte kunde göra något för att jag hade en viss bakgrund hade jag blivit förbannad. Jag blev förbannad när det hände förr i tiden. Vad vi egentligen gör när vi säger så är att inkompetensförklara folk från arbetarklassen. Dessutom menar jag som etiker att vi genom att ställa olika moraliska krav på olika grupper utmålar vissa grupper som mindre moraliska. Och det är fan inte okej. Visst, vi måste kunna kommunicera olika med personer från olika bakgrund. Även om vi genom att göra det alltid kommer balansera på den smala tråd som skiljer fördomar från insikt. Men ska vi verkligen ställa olika moraliska krav på dem? Skulle vi göra det i ett annat sammanhang?



Vad kan veganism göra för arbetarklassen?

Vad kan veganismen göra för arbetarklassen? Ja, förutom att rädda stora värden för djur och natur - direkt kopplat till allas livsbetingelser - så tror jag även att det kan göra något både för den enskilda människan och för den rörelse som den är med och bygger upp. Detta oavsett om det är svårare för folk med arbetarklassbakgrund att bli veganer eller ej. Att något fördelaktigt är lättare för en viss grupp att uppnå betyder ju inte att den är mindre fördelaktig i sig. En sundare matkultur skulle hjälpa både den enskilda arbetarklassindividen vars hälsa lider under nuvarande matkultur. En matkultur som också drabbar vårdpersonalen som med bristande resurser måste lyfta sjuka och äldre som blir allt tyngre. För mig är det helt befängt att vänstern inte gör ett aktivt motstånd mot dagens köttsnabbmat och LCHF-kvacksalveri. Förutom att skada de personer i samhället som har minst resurser att skydda sig så förgiftar de hela jorden. I förlängningen skulle ju även den alternativa maten kunna bli billigare - den kräver ju mindre resurser att framställa. Utifrån en veganism har vänstern tillgång till ett aktivt stringent miljöengagemang utan skitsnack och krångel. Dessutom skulle en vegansk kosthållning vara en bra utgångspunkt för en arbetarklass som vill förändra världen - och som behöver krafter att göra detta.





onsdag 9 april 2014

Föredrag om politisk research hos Djurrättsalliansen Uppsala





Igår var jag inbjuden till Djurrättsalliansen Uppsalas vegancafé för att hålla ett föredrag om att hitta djurförtrycket i myndigheternas papper (ungefär). Trevlig stämning - många frågor - och faktiskt fler besökare än vad du (säkerligen) tror.


Länk till PDF med föreläsnings-ppt -------------------> LÄNK




Scenen innan jag pratade. Har en sån
där ASUS eeepc med Xandros Linux
som föredragsdator. Så jävla stabil.

onsdag 19 mars 2014

Engelska djurrättsnationella


Kan vara bra att veta. Det har ju dykt upp en och annan
nazi-djurrätts korsbefruktning på. Den här personen
administrerar en del grupper på Facebook.

söndag 22 september 2013

Abolitionistprimadonnan anfaller

Gary L Francione

Jag har länge irriterat mig på Gary L Franciones anhängare. De har en tendens att bli lite för mycket i allmänhet. Däremot har jag rätt ofta hållit med Francione själv i direkta djurrättsfrågor. "Ja, välfärdism är fel, ja alla borde bli veganer", osv. Tyvärr har även han en tendens att bli för mycket. Speciellt när han ger sig ut utanför djurrättsfrågorna och exempelvis börjar kritisera att folk köper spel till sina datorer. Och sen blir arg när de säger emot Gary då han menar att GTA5 är omoraliskt. Låt oss titta på några urklipp.




Visst, det här kan du väl få tycka. Men varför ta upp det
på en djurrättssida?


Men, säger ni emot mig? Jag, den store ledaren? Det var det fräckaste!
Jag som har så mycket att göra!


LOL osv. 



söndag 8 september 2013

Föreläsning, politisk research



BILDSPEL FRÅN FÖRELÄSNINGEN FINNS ------------> HÄR


Hade äran att få prata om politisk research på Djurrättsalliansens läger nu i början på september. Det är självklart en ära att få prata inför en organisation som kommit med avslöjanden som ett liv som gris, exponerat de svenska tidelagsnätverken, och så vidare. Lite som att bära ugglor till Aten, men föredraget fick bra respons och kändes lyckat.

Politisk research är den term jag använder för att beskriva återsökning av information i öppna källor när detta används för politiska syften. Den skiljer sig från journalisters research genom att ha en uttalad politisk agenda. 

lördag 27 april 2013

Idrottsfilosof påpekar omoralen i hästsportens exploatering



SVT DEBATT.



Helt underbart när filosofer ger sig in i samhällsdebatten. Borde ske oftare. Vad ska vi ha dem till annars? En debattartikel per termin ska en akademiker skriva i sitt ämne. Det borde vara ett krav.

torsdag 14 februari 2013

Djurrätt hos ABF


ABF är med i tiden och ger ut ett studiematerial om växtbaserad
 kost och dess positiva konsekvenser. Undertecknad har skrivit
delen om djurrättsfilosofi. 



Materialet finns här;


Och har kommenterats här;

måndag 24 december 2012

Klas Lund och "djurrätt"



I en krönika från förra året skriver Klas Lund, ledaren för
Svenska Motståndsrörelsen, om djurrätt.
Eller gör han det?



Intressant att hitta en krönika på nordfront.se om "Nationalsocialism och djurrätt". Den var jag ju absolut tvungen att läsa. Det dröjer dock inte länge innan en förstår att det är djurskydd som Lund skriver om. I en ganska traditionell nationalsocialistisk anda dessutom. Vivisektion ska förbjudas om djur plågas i den. Men egentligen - om vi går lite längre ner och upptäcker att han fortfarande vill att folk ska bedriva traditionellt lantbruk med slakt och annat - så blir ju detta plågeribegrepp ett ganska trubbigt instrument att rättfärdiga djuren med. Vi kan väl i och för sig inte klandra SMR för mycket, det här är en ganska vanlig ihopblandning av rätt och skydd. De står för en traditionell lantbrukskonservatism helt enkelt. Lite upphottad med anti-GMO och annat. Kanske kan bli en karriär inom Miljöpartiet eller Centern i framtiden? 

måndag 10 december 2012

Göteborgs djurrättsnationella (2)



Göteborg igen!  Måste vara havsluften.

Snubben SD-organisatören ovan diskuterar med. Fräscht med
ojämn åsiktsutveckling... Nej.

måndag 15 oktober 2012

Göteborgs djurrättsnationella




Tydligen var det inte riktigt så som på bilden
- men vissa nationalsocialister hade i alla
fall ekocentriska drag. Det vill säga:
"De var lite Hippie"


Vad fan är det med Göteborg och Djurrätts-nationella? Ja, inte vet väl jag! Det verkar dock vara så att de ska benämnas i plural efter att jag hittat den här snubben på Internet. En person som är nationell, Vänsterpartist och tydligen vegan. Nu är det inte meningen att misspeppa en hel storstadsregion, som säkert har en massa andra förtjänster förutom högst en handfull med dårar och ett tempel för att dyrka mördandet av fisk. Men det blir ju fortfarande något som en person som relaterar sig till djurrättsrörelsen måste ta ställning till. Jag tycker dessutom att vissa saker gick rätt fel när [NAMN STRUKET EFTERSOM HAN NU PÅSTÅS ARBETA FÖR EXIT] greps och avslöjades som aktiv fascist förra året. Det visade i alla fall att saken borde diskuteras. Därför tänkte jag i alla fall skriva om det.


[...] anklagas nu av sina "kanske före detta
 meningsfränder" bland nassarna för att vara den
så kallade "SÄPO-tjallaren"


Anledningen till att detta tas upp från första början är de händelser under 2011-2012 som uppmärksammandes dels internt i djurrättsrörelsen, dels av Anarchistic Black Cross och av Researchgruppen med flera. [STRUKET] (hans namn är så känt nu så vi kan lika gärna skriva ut det). En kille med psykiska problem som hotade djurplågare med hjälp av brev skrivna i hans eget blod, som skickade rakblad och brännbar vätska till folk inom pälsindustrin och försöksdjursindustrin och som försökte bränna ner ett exemplar av franschise-kedjan McDonalds. Han åkte fast, folk kom på att han var nasse och han gjorde då avbön och ansåg att han slutat vara det. Bite Back som publicerar de aktioner som utförts av ALF-grupperingar valde att inte dra tillbaka sitt stöd och en stödaktion till [...] skedde i somras när den snart nedlagda (upphör första december) butiken Papanotas päls fick sin fasad nedsprejad.


Savitri Devi. Tokig nazist.


Nu kommer någon säga att detta inte är något konstigt alls - att djurrätt och nationalsocialism alltid korsbefruktat varandra. Nej, detta är inte riktigt sant. Möjligtvis fanns det sådana tendenser fram till sextiotalet - med personer som Tyra Persén som svenskt exempel och Savitri Devi som ett utländskt.  Det finns ju djupekologer också, som finska Pentti Linkola men det är inte alltid de är djurrättsligt lagda. Nordiska Rikspartiets tidning fullkomligen svämmade över av djupekologi under 50-60-talen med dikter med textrader som "Men den som hindrar växtens kraft och lägger jord igen - begår en mycket större synd än den som dräper män". Även om ett och annat kilo råkost tuggades i dessa kretsar så var de inte djurrättare. Djupekologi ska vi för övrigt vara väldigt försiktiga med. Den har en mycket begränsad förändringspotential i min mening och har en tendens att leda till drickning av morgonurin, bombräder mot universitet och annat skit. Sedan Djurfront och sjuttiotalet har dock kopplingen mellan djurrätt och vänstern varit rätt tydlig. Och sedan 90-talet har den varit extremt tydlig. Det som nassarna har kvar är sin förkärlek att ta upp halal-/och kosherslakt. Som precis som all slakt självklart är fel. Driver någon den frågan hårt och verkar clueless angående djurindustrin i övrigt så skickar i alla fall jag upp min nasse-antenn och det tycker jag ni andra ska göra också.


Den kampanj som [...] var en del av.



Vad kan en grupp som sysslar med exempelvis djurrätt göra för att undvika den här typen av problem? Nu vill jag inte påstå att jag är en expert på att se igenom människor eller så, men några tankar har dykt upp i samband med de här händelserna. Ett sätt att börja på är att se till att det blir klart (i eventuella stadgar, genom "word to mouth", "each one teach one" och så vidare) att gruppen inte går med på att någon blandar sin djurrätt med åsikter som är rasistiska, homfobiska, sexistiska, klassistiska eller på annat sätt idiotiska. Då har en i alla fall sagt ifrån. Det behöver inte betyda att gruppen måste driva dessa frågor. Enbart att de inte kommer tillåta att någon driver dem tillsammans med gruppens egna frågor. Väljer folk att hålla käften om sina åsikter så får en nog bara ta den risken. Jag vill inte döma någon av de Göteborgsaktiva som missade att de umgicks med en rätt aktiv nazist/fascist. Jag har inte träffat honom och han kanske var värsta kameleonten. Men det skadar inte att försöka krypa under skinnet på sina medaktivister lite.  I alla fall när de är nya (och försöka undvika att bli paranoid samtidigt - jag har förståelse om detta är svårt). Utgå i alla fall inte från att alla har samma värderingar som dig själv. 


Feskekörka


Slutligen - varför dyker det här upp i en stad som Göteborg? Det kan finnas flera anledningar. Ett kan vara att Göteborg har en jävla massa aktiva inom vänster/djurrätt/liknande så att vissa mutationer bland dem till slut måste ske. Jag har träffat/hört talas om ett antal personer med bakgrund i SAC och nittiotals-SUF, RKU et cetera som slutat som konservativa katoliker, grekisk-ortodoxa eller som islamister. Eller nazister också för den delen. Eller enbart som riktigt tokiga och förvirrade människor. En gemensam faktor hos de som dragit åt någon form av "intellektuell höger" bland dessa personer har varit att de alla varit förlästa lättkränkta vita män. I vissa storstäder finns också ett starkt PK-förakt eftersom de vänsterpolitiska grupperna är så pass stora (även om de är små). För personer som känner att de alltid måste vara i opposition kan detta leda till en viss motreaktion och av någon outgrundlig anledning kan den styra folk åt höger. För mig som är uppväxt i ett starkt rasistiskt och homofobiskt samhälle (bruksorten Degerfors) så har jag väldigt svårt att förstå denna tendens. Kamma er för fan - och var glada över vad ni har! Det är inte okej att förtrycka andra - inte ens om det från början utgår i någon form av ironi. Gemensamt för dessa människor brukar - som ovan - vara att de är män. Män som nog borde försöka se igenom sig själva lite.  

onsdag 29 augusti 2012

Veganskt i transsylvanska Sibiu, Rumänien.

Jag åkte till Sibiu i Transsylvanien för att gå på en
konferens med det europeiska etiksällskapet, Societas Ethica.
Det var tredje gången jag besökte Rumänien, men tidigare har jag
bara varit där kortare perioder och mest ätit pommes och falafel i
Bucharest osv.


Roligt nog heter hälsobutik på Rumänska
"Magazin Naturist". Hittade runt fyra stycken
i Sibiu med cirka 150 000 invånare och
alla hade en kyl med veganprodukter i.
Under fastan - "Mancare de post" äter
inte ortodoxa rumäner mjölk, ägg eller kött.
Dock äter de tydligen fisk
(men det märkte jag ej).


Köpte en kallskuren korv av det lokala märket Fito-Fitt;
http://www.fitofitt.ro/
Den hade säkert varit riktigt god tillsammans med några kokta
potatisar och lite färska grönsaker. Tyvärr saknade jag det på
hotellrummet...



Min vanliga östeuropa-diet annars.
Här med en alkoholfri öl. 


Förrätt på lokal restaurang - alla fick den (även köttisar) och den
bestod av baba ganoush och tomat.


En väldigt söt hund - osäker på om den var hemlös (träffade den i en
liten by utanför).


Alltså kålsallad är ju så gott - här ännu en väl tilltagen förrätt.


Här är ett gäng länkar som kan vara till hjälp för någon som gör en liknande resa;

http://kingofromania.com/2010/08/25/a-vegetarian-vegan-and-raw-food-guide-to-romania/
- En översiktlig lite äldre artikel på engelska skriven av en vegetarian (senare vegan) som flyttat till Rumänien.

http://www.svr.ro/ - Vegetariska föreningen i Rumänien.

http://www.romaniaanimalrescue.com/ - Animal Rescue.


Det verkar som det finns en hel del Raw food att äta i Rumänien för de som är intresserade av detta. Dock hittade jag inga bra sidor på internet just nu. Sen var det inte något problem att kasta ur sig ett "ohne käse", "no cheese" eller "senza formagio" (gärna alla tre för att vara säker) och beställa en pizza med grönsaker, svamp eller dylikt. Lite tråkigt - men vi har ju alla varit med om det.



måndag 14 maj 2012

Johan Ehrenbergs mjölkstinna hjärna


"Jag går runt på Österlen och tittar på gubbar i linnekostymer när jag plötsligt hör konstiga ljud från baksidan av en lada. Döm om min förvåning när jag efter att ha rundat knuten får se Johan Ehrenberg stående på knä sugandes bondekodde. Han tar i med djupa drag för kung och köttnationalistiskt fosterland. Jag vet inte vad jag ska säga, tar några steg bakåt och lyckas få ur mig något; 'Johan, det är slut nu, jag måste säga upp prenumerationen.' Men Johan hör mig inte, han bara går ner på månskensbonden så det skvätter om det. Han hör inte att jag pratar med honom, han hör inte kalvarna som skriker efter sina mödrar, han ser inte kraftfodret av soja "made in nerhuggna regnskogen" som korna måste äta för att kunna producera dessa mängder av mjölk (tror du mig inte - boktips i form av en lärobok för mjölkbönder finns nedan). Han missar helt havremjölken som kan produceras i Sverige och som varken kräver miljöförstöring eller lidande barn. Han suger bara LRF-kuk i djupa drag, helt omedveten om världen."

Vill du själv läsa Johans krönika? Den finns här:


Mejla gärna honom på johan@etc.se  och berätta var du tycker om att han uppmanar till barnmisshandel. Och säg upp prenumerationen, det tänker jag göra.

Vill du läsa hur mjölk produceras, inte från galna veganer utan i en lärobok för mjölkbönder? Då tycker jag du ska låna Maria Nilssons bok som finns på ditt bibliotek;


Här kan du läsa om att ingen mjölk produceras av helt gräsätande kor. Och detta direkt från källan - från de som gör mjölken. Go Greens sojamjölk är gjord av sojabönor från Österrike, Havremjölk görs i Sverige av svensk havre. Miljövänliga och djurplågerifria alternativ att välja i stället. Dissa komjölk!




fredag 18 februari 2011

Nordiska Rikspartiet: Tyra Persén

Söker lite info om en person som heter Tyra Persén och som tydligen var bosatt i Loos i Hälsingland. Hon ska ha varit rätt välbeställd, medlem i Nordiska Rikspartiet, och aktiv i olika djurskyddsorganisationer. I samband med att Nordiska Rikspartiet sökte stöd hos Nordiska Sällskapet Mot Plågsamma Djurförsök på åttiotalet och NSMPD slog bakut ska G.A Oredsson avslöjats att Tyra skänkt stora mängder pengar till NSMPD. Detta skulle vara problematiskt i och med att Tyra var öppen nationalsocialist sedan 30-talet. Tyra var även offer i en bedrägerihärva med en för ändamålet skapad organisation kallad Djurens vänner (Omskriven i Nordisk Kriminalkrönika 1982). Bedragarnas identitet nämns här.  Mycket mer än så här finns inte att tillgå på internet. Förutom detta är Tyra omnämnd i Heléne Lööws Nazismen i Sverige 1924-1979. Vet du något mer, eller har tips på var det kan finnas mer info, så hör av dig. Kul också om någon skulle sitta på tidningsartiklar som det går att skanna. Tyra Persén ska ha blivit över hundra år gammal också tydligen. 

söndag 9 januari 2011

Rysk maximalism

Det är något speciellt med ryska radikaler. Hatar de något så hatar de det verkligen. Per-Arne Bodin, Professor i Slaviska språk och snart Hedersdoktor i Teologi vid Uppsala universitet har beskrivit den ryska maximalismen på följande sätt i sin bok Ryssland och Europa - En Kulturhistorisk studie;

"De två ryska idéhistorikerna [...] Lotman och Uspenskij, vilkas kunskaper och metoder i mycket ligger till grund för detta arbete, har utvecklat en intressant teori om dessa särskilda drag i det ryska tänkandet. Teorierna framlades i en artikel 1977, "De duala modellernas roll i den ryska dynamiken". De två kulturhistorikerna hävdar att det finns en grundläggande skillnad mellan västeuropeiskt och ryskt tänkande, en skillnad som kanske har sin grund i de olika kristna traditionerna. Det ryska tänkandet är tvådelat och det västeuropeiska är tredelat."  - Det finns inte någon skärseld i det ryska tänkandet - bara himmel och helvete. Jag besökte squatet Rozbrat i Poznan, Polen för några år sedan, och tittade på en utställning med ryska antifascistiska klistermärken. Bland annat fanns en bild på ett skinhuvuds krossade skalle (troligtvis fotade i samband med gatukamp), en klibba som knappast skulle fastna på väggen i Sverige.  

Så här kan då djurrättsaktivismen se ut;


Eller så här -; получу за меха.


Är det ont, så är det.