Ett oförsvarligt svar

Länk till texten i fråga

Nino Mick har i ett Youtube-klipp uppmärksammat ett intressant, ja faktiskt helt bisarrt svar som Svenska Psykologförbundets etikråds ordförande Per Magnus Johansson, gett i ett läsarbrev i förbundets tidning. Frågan är från en psykolog som ibland blir uppmanad av patienter (som det verkar) att använda sig av ett könsneutralt språk. Det verkar som om psykologen ifråga inte är villig att göra detta, till och med som att denne verkar vara förolämpad i sin yrkesroll av detta krav. Utifrån detta har etikrådets ordförande gett ett svar som närmast kan beskrivas som ett försvar för att psykologen med gott samvete kan skicka patienten vidare, eftersom "ordet hen inte finns i Svenska akademins ordlista". Varför blir nu jag med flera upprörda över detta?

Hippokrates

För det första kan vi ju undra, eftersom det nu är etikrådets ordförande som svarat, vem som bör vara i centrum för en vårdetik? Är det utövaren? Bör en kardiolog kunna välja bort kvinnliga patienter för att de har "så diffusa symtom vid hjärtinfarkt"? Eller ska vårdpersonal i allmänhet välja vilka deras patienter bör vara utifrån vad de tycker om dem? Vanligtvis brukar vi inte resonera så - vi brukar mena att patienten är i fokus. Hippokrates ed, som vanligtvis brukar ses som den första vårdetiska texten, beskriver vårdgivarens skyldigheter gentemot sin omgivning. Vad Per Magnus Johansson beskriver verkar snarare vara det motsatta: Patientens skyldigheter mot psykologen. Skyldighet ett - Du ska identifiera dig med det kön som din psykolog tycker är lämpligt.

Newsflash: Det är ganska jobbigt att inte identifiera sig med det kön
som omvärlden tillskriver dig. Omvärlden kan vara rätt jobbig då.

Varför är detta ett problem då? Det är väl bara att välja en annan psykolog? För det första eftersom HBTQ-personer är mer utsatta för psykisk ohälsa. De är således en riskgrupp i vilken det verkligen finns många som är i behov av hjälp. Besök Folkhälsoinstitutets hemsida för att lära dig mer om detta. Därför kan vi önska en bättre beredskap hos vårdpersonalen. För det andra för att det inte bara är att byta psykolog - kontakten med vårdgivare är inte given även om du vårdas av landstinget - du ska vara glad om du över huvud taget får träffa en psykolog. Men den tredje anledningen är viktigast. Vården ska vara till för alla, oavsett vem du är. Om Psykologförbundets etikråd får bestämma så är den tydligen bara till för de patienter som psykologerna kan känna igen sig själva i. 

"Nej, det äter jag inte. Av etniska skäl."

Av etniska skäl - skulle jag kunna äta dem. Om vi menar att de är en
allmän svensk och inte bara en norrländsk tradition. Av etiska skäl
ratar jag dem dock eftersom fiskar är levande och kännande varelser.

Alltså det är ju svårt det här med vem som äter vad och varför. Och extra svårt verkar det vara för dem som bestämmer vad andra ska äta. Om det är något som kostekonomskolor, restaurangskolor och andra utbildningsanstalter för köksslavar brister i så är det just kunskapen i vem som äter vad och varför. Som vegan får en uppleva dessa brister i kunskap ganska ofta vilket kan vara enerverande. Vi brukar dock prata av oss en del i olika forum. En dag blev det en extra lång diskussion - när en person hittat kostpolicyn för Gislaveds kommun. Det vill säga den text som berättar vad som får serveras på Gislaveds skolor. Där dök följande formulering upp:

Etniska skäl? Etiska skäl hade vi allihopa en ganska god kläm på - men vad menades med etniska skäl? Är det att svenskar inte skulle tvingas äta hund medan koreaner inte skulle tvingas äta surströmming? Eller att svenskar skulle vara tvungna att äta surströmming och koreaner tvungna att äta hund? Hur skulle det då gå med italienska veckor och annat i skolmatsalerna? Skulle barnen få sitta vid olika bord sorterade efter ras och nation? Frågorna var många. Tillslut kom ett svar från Gislaveds kommun - de var ju tvungna att bli kontaktade för att vi skulle få reda på vad som egentligen menades med formuleringen. Hade de bara slintit med tangenten när de skulle skriva etiska skäl? Nej, tydligen inte...

Med wikipedialänk och allt! De var verkligen förbereda. Hur de tänkt fick vi väl dock inte riktigt svar på. Jag beslöt mig i alla fall för att undersöka vidare vad andra kommuner hade skrivit för något i sina kostpolicys. Fanns det etniska skäl någon annanstans? Nja, inte riktigt men...

I Tyresö kommun så är det "etniska och religiösa skäl" vilket är lite
mer vettigt.

Likaså i Haninge som för övrigt suger kött. Rekommenderas inte!

"Etniska och religiösa skäl" är faktiskt möjligtvis en lite bättre formulering än bara etniska. Det skulle ju exempelvis kunna stämma in på sekulära judar och muslimer - som kanske inte äter gris för att de växt upp i en miljö där detta uppfattats som äckligt - men som inte har ett religiöst skäl att inte göra det. Vi kan diskutera vad ett giltigt skäl för att välja bort kost egentligen är. I min mening ska ingen behöva äta något den inte vill äta. Vi ska ju inte tvinga i folk mat de anser äcklig. Det känns ju dessutom elakt att säga att vissa personers argument för att äta viss kost inte är giltiga. Vad vi däremot borde kunna enas om är att olika argument kan vara olika imponerande.  Men hur detta ska läggas upp på ett bra sätt rent praktiskt i grytor och kastruller vet jag inte riktigt.  Och det är tydligt att vissa kommuner i Sverige inte vet det heller...

Inte okej - oavsett skäl.

Idrottsfilosof påpekar omoralen i hästsportens exploatering

På SVT DEBATT.

Helt underbart när filosofer ger sig in i samhällsdebatten. Borde ske oftare. Vad ska vi ha dem till annars? En debattartikel per termin ska en akademiker skriva i sitt ämne. Det borde vara ett krav.

RES 1/2013 – ETHICS AND MIGRATION / ETHIK UND MIGRATION

Besök Revista Ecumenica Sibius site och titta på mitt och
andras abstrakt över texterna i senaste numret.
http://www.ecum.ro/infoecum/aktuelle-ausgabe/res-aktuelle-ausgabe

"und um ethische Probleme der Privatisierung von staatlichen
Aufgaben im Asylbereich (Rikard Friberg von Sydow)"

C G Jung; Jung och etiken

C G Jung

Efter att ha dissat drivkraften i den analytiska psykologin i ett tidigare inlägg så har jag nu hittat något som motbevisar min tidigare åsikt något. Det verkar som om Jung antingen förändrats över tid, eller helt enkelt inte är helt konsekvent. Han har i alla fall uttryckt sig på ett sätt om etiska förnimmelser som får mig att reagera mycket positivt. Det är nämligen så att en konsekvens av sökandet i det undermedvetna är att vi kanske måste göra nya moraliska val. Något som exemplifieras med detta citat ur självbiografin Mitt liv;

Jag var mycket noga med att försöka förstå varje enskild bild och varje detalj och - såvitt var möjligt - rationellt inordna och framför allt i livet förverkliga dem. Det är detta som merendels försummats. Man låter bilderna stiga upp och förundrar sig kanske över dem, men därvid får det bero. Man gör sig icke möda med att söka förstå dem, långt mindre att dra de etiska konsekvenserna. Dessa tillkortakommanden frambesvärjer det omedvetnas negativa verkningar. Även den som någorlunda förstår bilderna men tror att det räcker med detta är offer för ett farligt misstag. Ty den som inte betraktar sin insikt som en etisk förpliktelse hemfaller åt maktprincipen.

Det finns således ett ansvar hos den enskilde att följa de etiska förpliktelser som den finner i sökandet inom sig själv. Att inte göra detta skulle vara att falla från en moralisk position till en ren maktposition - där individen gör så för att den i sitt medvetna "känner för det" - något som är något helt annat än att försöka finna det rätta i sitt undermedvetna. Kanske inte helt övertygande - lite fattas allt - men i alla fall mycket intressant. 

De flesta som söker i sitt inre finner att det känns fel att
döda och äta andra levande varelser när det går att
äta exempelvis falafel i stället.